Våren hemma hos oss

Mars månad och vårljuset letar sig in. Jag vill städa bort hela vintern, låta ljuset flöda och snittblommorna dofta. På innergården har varenda gruskorn sopats bort och rabatterna fylls av små vita snödroppar. Jag vet vilken hörna på gården som solen letar sig ner till först, och där njuter jag av min kopp kaffe.

Dagarna blir lite längre och nu kommer skymningen först då jag cyklar hem genom stan efter jobbet. Om några veckor hinner jag hem för att se solnedgången genom vardagsrummet. Jag kommer dock ändå tända ljusen till kvällen, det gör jag året runt. De små keramikhusen är en present jag fick då vi flyttade in. De ser ut som vårt hus och Maria Magdalena kyrka som vi ser över takåsen.

Jag skapar nya stilleben som ögat får vila blicken på. En vacker vas som vi köpte av en glaskonstnär på Bornholm i somras får en kvist med torkade dadlar.

Mjuka stenar på rad som följde med som ett minne från Skagen en annan sommar.

Vårt hem går i naturtoner och dova pasteller, en färgskala vi alltid haft och trivs med. Kuddfodral, filtar och andra textilier ändras efter årstiderna. Vi väljer naturmaterial som får åldras med att vi lever och bor i vårt hem. Då jag arbetar med att inreda hem åt andra på dagarna så behöver mitt öga och huvud vila då jag är hemma hos oss. Jag tycker om när nyanser blir sömnlösa och glider in i varandra utan för stora kontraster. De få saker vi har framme i form av prydnader är saker som vi båda valt och tycker om att se varje dag. Det betyder så mycket att fästa blicken på något vackert, känna glädje, komma ihåg ett minne, en känsla, eller som för mig en doft. Alla mina minnen är förknippade med en doft.

Just nu är det doften av mimosa som sprider sig i alla rum, ännu ett vårtecken för mig. Doften förknippar jag med Köpenhamn.