Fullmånen i Stenbocken

Idag är det fullmåne, och jag känner hur luften nästan vibrerar av möjligheter. Det ligger en energi i luften som viskar om nystart och förändring. Jag upplever att det finns en chans att ta nya steg, att komma närmare det liv som verkligen känns meningsfullt – om jag vågar lyssna inåt och följa det som vill växa.

Jag känner själv att drivkraften är där, som ett pirr under huden. Men det är alltid upp till mig att ta steget. Kanske är det just nu jag ska våga satsa på det som känns allra mest sant i mitt hjärta.

Fullmånen i Stenbocken infaller mitt i en tid då känslorna ligger nära ytan. Jag märker hur lätt det är att svepas med av allt som rör sig inom och omkring mig. Men samtidigt bjuder den här månen på stadga. Jag upplever den som en grund att stå på när jag behöver sortera mina tankar och känslor. Den påminner mig om att det går att känna djupt, och ändå stå stadigt.

Stenbocken handlar mycket om vårt livsverk – men inte bara i form av jobb eller prestationer. För mig handlar mitt livsverk om att skapa smycken och platser som bär mening, att arbeta med händerna, låta kreativiteten flöda och samtidigt vara nära min egen inre resa. Jag tror att vi alla bär på något som är vår själs arbete, oavsett om det handlar om familj, skapande, att vårda något levande eller att leva nära sin egen andlighet.

Den här fullmånen får mig att ställa frågan: Vad är det som känns verkligt meningsfullt för mig?

Det är också en tid för att släppa taget om sådant som inte längre hör hemma i mitt liv. Sånt som kanske en gång var viktigt, men som nu håller mig tillbaka. Jag vill rikta min energi dit där den gör gott, inte låta den rinna bort på sådant som dränerar mig. För jag vet att min uppmärksamhet är min kraft.

Just nu känner jag starkt behov av att ta tillbaka den kraften genom att välja var jag lägger min energi. Jag frågar mig själv: Vad bygger mig upp? Vad leder mig hem till mig själv?

Fullmånen hjälper mig också att minnas vem jag är bakom alla roller. Att skala bort allt brus och lyssna inåt. Känslor är viktiga, men de är inte hela sanningen. De visar mig bara vägen till det som är betydelsefullt.

Jag påminns också om att verklig produktivitet inte bara handlar om att bocka av listor. Att ta hand om min själ, mitt inre, är minst lika viktigt. När jag gör det, faller allt annat ofta på plats på ett mycket mjukare sätt. Jag tillåter mig själv att tro att en stilla dag då jag ”gör ingenting” faktiskt kan vara det mest värdefulla jag gör.

Den här fullmånen känns också som en chans att se över gamla löften och beslut. Finns det något jag behöver släppa taget om? Något jag hållit fast vid av gammal vana, som inte längre känns rätt? Jag vill ge plats åt det som känns sant för den jag är idag.

Just nu står vi dessutom i början av en tid då drömmar kan börja ta form på riktigt. Visionerna blir tydligare. Jag känner att sådant som tidigare känts långt borta plötsligt verkar möjligt, inte bara som en vacker tanke, utan som något jag faktiskt kan börja bygga, steg för steg.

Ikväll tänker jag sitta en stund i stillhet, kanske tända ett ljus, och fråga mig själv: Vad vill jag ge mer plats för i mitt liv? Vad är jag redo att släppa taget om? Vad längtar jag efter att skapa – med närvaro, mening och själ?

Vad känner du under fullmåne dagarna?